En månad senare var vi ett par. Ca tre månader efter det så var vi förlovade. Ett år efter gifte vi oss.
Vår resa har gått fort. Men ack så bra! Marcus är det absolut bästa som hänt mig, och jag kan inte ens beskriva hur mycket jag älskar honom. När vi valde att bli ett par så visste jag redan då att detta var mannen med stort M. Han som jag skulle dela mitt liv och mitt allt med. Det fanns en trygghet i det hela. En magkänsla så stark att jag inte kunde tvivla en sekund. Han var den rätta. Jag visste bara det.
Den här tidpunkten på året kommer alltid kännas ganska speciell för oss. Då det hela började på ett sätt. Då man insåg att man faktiskt fallit för sin bästa vän.
Så fina ni är <3
SvaraRaderaMenar verkligen ingenting illa med denna kommentaren utan är endast nyfiken. Självklart behöver du inte svara om du inte vil! Men det gick fortare för er än för de flesta - finns det någon särskild anledning till det? Såsom tro, familjetradition,värderingar el liknande. Har du varit förälskad/ haft pojkvän förr, velat gifta dig eller så innan du träffade din nuvarande make? Som sagt, menar ingenting illa utan fascineras över hur man kan vara så säker redan i ung ålder att man lovar varandra evig kärlek. Mina föräldrar och främsta förebilder har varit tillsammans sen dom var14, är nu 58! :)
SvaraRadera